De globala finansmarknaderna präglas fortfarande av kriget i Iran, som nu är inne på sin sjätte vecka. Men trots skärpt retorik från Washington och stigande energipriser visar marknaderna en anmärkningsvärd motståndskraft. Investerare tycks i allt högre grad skilja mellan högljutt politiskt brus och konkreta ekonomiska framsteg.
USA:s president Trump hotade på måndagen återigen med massiva attacker mot Iran – inklusive förstörelse av broar och kraftverk fram till midnatt på tisdag, om ingen överenskommelse nås och Hormuzsundet inte återöppnas. Redan i söndags hade Trump väckt uppmärksamhet med kraftfulla hot. Marknadens reaktion blev dock dämpad: Wall Street steg, dollarn backade och amerikanska statsobligationer sjönk endast något i pris.
Trumps hot tappar i effekt
Oljepriset steg visserligen, men endast med omkring en procent – en jämförelsevis måttlig uppgång med tanke på hotens allvar. Marknadsobservatörer tolkar detta som ett tecken på att investerare i allt högre grad ser Trumps retorik som ett välkänt mönster och istället fokuserar på konkreta ekonomiska data. Marknaderna är visserligen spända, men ignorerar möjligen signaler som de har hört i liknande form flera gånger tidigare.
Trots de geopolitiska påfrestningarna ger de första ekonomiska siffrorna för mars från USA överraskande positiva signaler. Sysselsättningssiffrorna utanför jordbrukssektorn – så kallade Nonfarm Payrolls – överträffade förväntningarna med råge. ISM:s inköpschefsindex för tillverkningsindustrin klättrade till sin högsta nivå sedan 2022. Dessutom nådde US Economic Surprise Index en nästan fyrveckorshögsta på måndagen.
USA:s ekonomi visar styrka – tills vidare
Dessa positiva signaler kommer trots betydande belastningar: amerikansk bensin kostar redan mer än fyra dollar per gallon, och WTI-råoljepriset ligger cirka 65 procent över föregående års nivå. Det är dock viktigt att notera att vissa av undersökningarna endast täcker den tidiga delen av mars. De positiva överraskningarna kan därför bli kortvariga så snart de fulla effekterna av energipriserna blir synliga i statistiken.
Särskilt fokus ligger just nu på asiatiska tillväxtmarknader. Länder som Indien och Filippinerna har sedan kriget i Iran började redan intervenerat på valutamarknaden för att stödja sina valutor. Med tanke på höga världsmarknadspriser på olja och rekordhöga premier i Asien för fysiska laster och raffinerade produkter väntas trycket på fler länder öka.
Asiatiska tillväxtmarknader under press
Länder med bytesbalansunderskott, som Indonesien, anses vara särskilt sårbara. Men även länder med överskott står inför risken för en hotande nedåtgående spiral av energi, valuta och inflation. I värsta fall kan vissa länder till och med tvingas sälja utländska obligationer eller guldreserver för att finansiera bränsleimport – ett scenario som skulle få betydande konsekvenser för de globala obligationsmarknaderna.
För investerare förblir läget komplext: de kortsiktiga ekonomiska siffrorna från USA inger visserligen optimism, men de strukturella riskerna till följd av ihållande höga energipriser och geopolitisk osäkerhet har inte försvunnit. De kommande veckorna kommer att utvisa om marknadernas motståndskraft håller i sig eller om verkligheten med energikostnaderna överskuggar de positiva tidiga indikatorerna.


